Motorvärmare och kupévärmare – kan man spara pengar och skona miljön?

På vintern är det väldigt skönt med motorvärmare och kupévärmare. Men vad är skillnaden på elektrisk och bränsledriven värmare? Går det att spara pengar och skona miljön? Här reder vi ut begreppen.

Elektrisk motorvärmare är bra för miljön, brukar det heta i reklamen. Genom att värma upp motorn i förväg blir det lättare att starta motorn och efter kallstarten når motorn snabbare sin drifttemperatur. Om motorn bli varm snabbare innebär det också att uppvärmningen i kupén går fortare. Ett nog så viktigt argument på vintern då kylan kan bita sig fast som en krokodil i rumpan.

Motorvärmare Värmeelementet brukar monteras på motorblocket, som är förberett för detta. En elektrisk motorvärmare går utmärkt att eftermontera men jobbet bör utföras av en fackman.

Men viktigare ändå – för miljön – är att motorvärmaren hjälper katalysatorn att värmas upp snabbare med hjälp av. En katalysator måste nå en viss arbetstemperatur innan den kan sätta igång sin avgasrening. Innan dess renas avgaserna inte alls, det är därför kallstarter är så dåliga ur miljösynpunkt. Det här gäller för både bensin- och dieselmotorer.

webasto-press-top-eco Som alternativ till de bränsledrivna motorvärmarna kommer det även elektriska, som den här från Webasto.

Eftersom merparten av alla resor med bil är ganska korta ger kallstarter stora avgasutsläpp. Forskningsstudier från USA visar att en modern bil med bra avgasrening släpper ut lika mycket avgaser under de första 30 sekunder efter kallstart som den sedan gör under 50 mils körning!

Och på tal om avgasutsläpp, om en motor går på tomgång mer än tio sekunder så förbrukas mer bränsle än själva uppstarten kostar. Ur miljösynpunkt bör alltså en motor aldrig gå på tomgång i mer än tio sekunder.

Ur uppvärmningssynpunkt är tomgångskörning inte heller effektivt, snabbast uppvärmning uppnås genom att köra bilen. Att ha motorn på tomgång medan du skrapar rutorna fria från is är alltså inte alls lika bra, miljömässigt, som en elektrisk motorvärmare och en invändig kupévärmare.

Enligt mätningar som MTC AB gjorde i slutet på 90-talet kan man med hjälp av en elektriskt motorvärmare spara 1-1,5 deciliter bränsle per kallstart vid minus 15 grader – fast det gäller bara för äldre bilar. Nyare bilar med katalysator sparar cirka 0,7 deciliter vid samma temperatur.

Ju kallare det är, desto större betydelse har den elektriska motorvärmaren. I södra Sverige blir det sällan riktigt låga temperaturer men bor man i norra delarna av landet är det förmodligen ganska självklart med en motorvärmare. Över tio plusgrader behövs inte motorvärmare.

Plockar vi fram vårt excelark och matar in bränslepris, elpris, bränslebesparing och priset för en motorvärmare hamnar vi vid ”break even” efter 17 (!) år. Men då har vi inte räknat in arbetet. Ska en verkstad göra jobbet har du en veteranbil innan kostnaden går att räkna hem, rent ekonomiskt.

Att installera en elektrisk motorvärmare brukar kosta 4.000–6.000 kronor. Den elektriska kupéfläkten kan kosta från 300 kronor och uppåt, beroende på effekt och utförande. Vad man ska tänka på är att elkabeln, som ofta ansluts i fronten på bilen med ett speciellt uttag, är relativt dyr. Att glömma kabeln i fronten när man ska köra hemifrån – som alltid brukar leda till att kabeln slits sönder – kan alltså bli en dyrbar läxa.

Kupevärmare Elektriska kupévärmare finns i en mängd utföranden, den här från Defa är ganska platt och lätt att få plats med. Viktigt är att kupévärmaren är S-märkt och den får gärna också vara temperaturstyrd, det vill säga att den stänger av sig själv.

Waveline 1700W Eftersom en kupévärmare blir så varm måste den placeras med omsorg, annars kan det i värsta fall bli brand i kupén. Man bör välja en kupévärmare som stänger av sig själv vid höga temperaturer. En annan bra variant är att använda ett stativ, som det här från Calix.

Ett alternativ till elektrisk motorvärmare är en bränsledriven kupé- och motorvärmare. Den drivs av bränsle från tanken, bensin eller diesel. Fördelarna med en bränsledriven motorvärmare är att man inte behöver ansluta någon kabel och ofta kan fjärrstyra påslag och avslag. En annan fördel är att dieselmodeller, som ibland inte har så mycket överskottsvärme, kan få kupén uppvärmd under färd vintertid (av den bränsledrivna kupévärmaren). Den extra uppvärmningen innebär dock en märkbart högre bränsleförbrukning.

Den andra stora nackdelen är att bränslet förbränns utan avgasrening. Hur stora avgasmängderna är finns det lite uppgifter om, då det nästan helt saknas oberoende forskning. Ett test som utfördes av finska VTT 2007 visar koloxidutsläpp i nivå i nivå med Euro 6, kolväten låg på halva nivån. Det finska testet visade att man vid en färd på elva kilometer i minus 20 grader kunde minska bränsleförbrukningen med 20 procent.

Att tjäna pengar på en elektrisk motorvärmare gör du alltså inte. Installationskostnaden är för hög i förhållande till minskad bränsleförbrukning. Men man gör miljön en tjänst genom att avgasutsläppen minskar vid kallstart och slitaget på motorn blir mindre tack vare uppvärmningen. En bränsledriven motorvärmare är bekvämt men får se upp med ökad bränsleförbrukning under färd och de oklara avgasutsläppen.

Den stora fördelen med elektrisk motorvärmare och invändig kupévärmare är att du stiger in i en uppvärmd bil på vintern, skrapa rutorna går snabbt och du slipper att frysa häcken av dig. Det kan vara värt en hel del!

Sammanfattning:

•En elektrisk motorvärmare är bra på flera sätt. Men räkna inte med att du tjänar några pengar på att installera en motorvärmare.

•Motorvärmaren är som mest effektiv vid 1-1,5 timmars inkoppling. Men i Sverige står värmaren oftast på i 3-4 timmar.

•En bränsledriven motorvärmare är bekväm att använda, men har flera nackdelar.

•Över 10 plusgrader behövs inte motorvärmaren.


Senaste artiklar