EU-märkning för däck – så här tolkar du betygen och gör ett bra val
Klisterlappen som sitter på bildäcken påminner om de betyg vi kan hitta på till exempel kylskåp. Men tyvärr är EU-märkningen en dålig vägledning i valet av bra däck till din bil. Så här ska du tolka informationen för att göra ett bra däckval.
- EU-märkningen av däck ger dålig vägledning och sammanfattar inte alla viktiga egenskaper.
- Däcktester är ett mycket bättre sätt att välja de bästa och säkraste däcken.
- EU-märkningen används inte på dubbdäck och betygen på dubbfria vinterdäck kan misstolkas.
EU-märkningen av däck inleddes 1 november 2012. Syftet var att konsumenterna på ett enklare sätt skulle kunna välja de bästa däcken. Men tyvärr ger ”klisterlappen” en ganska dålig vägledning och vi kan inte rekommendera att man väljer däck enbart efter EU-märkningen.
Den första begränsningen med EU-märkningen är att det bara är tre egenskaper för däcken som anges: bränsleförbrukning (rullmotstånd), våtgrepp och buller. Det är alldeles för få egenskaper.
En titt i några av våra däcktester som vi gjort på auto motor & sport visar att vi har åtminstone tio olika, viktiga egenskaper som vi sätter betyg på. Både säkerhet och körglädje kräver mycket mer än tre egenskaper för att man ska göra ett bra val. Därför bör du även i fortsättningen utgå från oberoende däcktester innan du bestämmer dig – endast ”EU-lappen” räcker inte.
När vi jämför våra testresultat med EU-märkningen är det svårt att hitta likheter. Två däck som presterar väldigt olika vid bromsning på vått kan ha samma betyg enligt EU-märkningen.
Den allvarligaste kritiken man kan rikta mot EU:s däckmärkning är att den inte gör skillnad på sommardäck och vinterdäck. Dubbdäck är undantagna (behöver ej märkas) men de dubbfria friktionsdäcken måste ha EU:s märkning.
I Norden har vi två typer av friktionsdäck, mellaneuropeiska friktionsdäck (med bra våtgrepp och höga hastighetsklasser) samt nordiska friktionsdäck (med bra is/snö-grepp). De nordiska friktionsdäcken kommer därför att ha sämre betyg, jämfört med mellaneuropeiska friktionsdäck, eftersom de förstnämnda har kompromissat något med våtegenskaperna för att bli bättre på is och snö. Risken finns därför att de nordiska friktionsdäcken blir bortvalda av konsumenterna, trots att de är det bästa valet för många bilägare.
EU-märkningen måste finnas på alla däck som säljs, även de på nätet. Men de tre betygen räcker inte för att göra ett bra val av däck, tyvärr.
EU-märkningen ska vara tydlig vid alla köp av däck, både i däckverkstaden och på nätet. Men internationella undersökningar visar att väldigt få konsumenter använder EU-märkningen i sitt val av däck – många känner inte ens till att märkningen finns.
Men de tre egenskaperna våtgrepp, bränsleförbrukning och buller är ändå intressanta eftersom de inbördes står för det som däckingenjörerna kallar för ”målkonflikt”. Riktigt kort bromssträcka på våta vägar får man genom att kompromissa med rullmotståndet (= bränsleförbrukningen). Bra våtgrepp är också av tradition svårt att uppnå utan att samtidigt höja det yttre bullret.
Att skapa ett ”AA-däck” med lågt buller är därför (nästan) omöjligt att uppnå. Genom att se hur de tre egenskaperna är vägda mot varandra får vi en liten inblick i hur däcktillverkaren har resonerat, med just den däckmodellen.
Trots ett gott uppsåt så ger inte EU-märkningen en komplett bild vid val av däck. Bästa informationen får du som konsument genom att läsa seriösa däcktester i de större biltidningarna.
Dubbfria vinterdäck ska också ha en EU-märkning, däremot finns det ingen testmetod för dubbdäck (så de slipper). Här ser vi att Michelins nordiska vinterdäck X-Ice har dåligt våtgrepp, betyget F. Men det betyder inte att däcket är dåligt, tvärtom är Michelin X-Ice ett bra vinterdäck för nordiska förhållanden.
